oskrivnabladet

Jag retar mig på en artikel på aftonbladet. Jag läser aldrig där mer för det är så mycket "skräp" och hemskheter mot bsrn och djur där så jag blir bara illamående av alla artiklar som kommer ibland. Men iaf, idag kollade jag & fick se en artikel om ammande mamma som ammade i ett bibliotek på barnavdelningen samtidigt som hon läste bok för sitt andra barn.. Då hade en som jobbar där kommit till henne & sagt att hon ska amma lite diskretare nästa gång eller vända sig mot väggen.

Det jag stör mig på är att man täcker faktiskt bröstet när barnet äter? Huvudet täcker det mesta & jag är en av de få som faktiskt inte klarar av att amma öppet, om jag absolut måste göra det så är det vid vissa få människor jag kan göra det inför, annars har jag haft nåt slags filt över.

Men det som står i kommentarerna är att många stör sig på att se bröst. Det jag retar mig på är att när jag var tvungen amma öppet i Kolmården så försökte jag täcka mig så gott det gick & min sis hjälpte mig så gott hon kunde genom dölja, sen kommer det en familj med barn & hela skaran sätter sig just FRAMFÖR mig & jag blir direkt besvärad för att han bokstavligen stirrar på mig! Alla klagar över att man inte ska amma öppet, eller att inte vilja se brösten? Men vadan de som faktiskt vrålstirrar när jag ser att han stirrar på mig när jag redan försöker dölja & sen sätter sig frivilligt framför mig med sina barn? & sen visar han emellanåt besvärelse för att jag faktiskt ammar när han ska äta men han stirrade ju självmant? En sådan person som faktiskt har 2 barn själv samt sin fruga eller vad tusan det var bredvid sig om jag nu minns rätt borde väl ändå ha vett att INTE stirra rakt på en när man försöker dölja så gott jag kunde? :( men det var varmt den dagen & om jag täckte David skulle han väl få värmeslag ..

Det var första gången verkligen stort öppet & jag hade verkligen inget val. Alla andra gångerna den följande dagen sprang jag in på toaletter.. Dels för att det spöregna & sen för att jag inte klarade av det för jag mådde dåligt själv av hans vrålstirrande.. Kan förstå han inte ville se när han skulle äta MEN det var han som inte slutade glo på mitt ena ammande bröst.

Min slutledning är att sluta klaga sådant & kom igen.. Har vi inte kommit längre i tiden än till att än idag klaga över ammande mammor som har varit med i bilden vet inte hur länge?