Sjukt barn.
Jätte kul att barnet blir sjukt när man hade tänkt fixa sitt idkort en gång för alla :/ Det högsta han hade hittills var 39.4 i feber igår. Får se hur de är idag istället. Idkortet får vänta tills ja har mera tid på mig, en hel del att göra under veckan.
Igår var jag duktig jag tränade ;) woohoo! :D jag ska bli fit ;)
-
i mina drömmar är du min, i verkligeheten är du inte det ..
-
Visdomstand från ***!
Jag har en visdomstand som känns utan vet inte vad. Det känns bara om man tar över med fingret där, inte när man borstar tänderna. & om man äter något där så känns det bättre efteråt. Lite skumt.. Hade ont i andra sidan av visdomstanden för inte sålänge sen & då visste jag att då skulle den andre börja med. När jag kollar i spegeln ser man att det sticker ut. Kul, jätte jätte kul. (Ironi.) Men det borde nog avvta snart för jag har haft det nåra dagar nu.
Så bara att bita ihop snart är det nog över igen.
Jag fick sovmorgon idag, woohoo! Första gången på länge som man faktiskt fick sova ut & inte bli väckt av en pojke vid namn David. Inte för att han inte får väcka mig, men det är skönt få sova ut ibland med.
Blev inge Uppsala igår, skulle bli för stressigt. Får ta det på måndag istället, valde stanna hemma med skulle egentligen till Luddii men jag orkade inte jag var så fruktansvärt trött att jag ändrade på det & somnade några timmar på dagen. Hade sådan trötthet att jag fick huvudvärk?
Idag funderar jag på ta ett ryck av storstädning & lite träning. Här ska kommas i form. Jag saknar formen jag en gång hade, tröstäta är skit. Hoppas jag har lärt mig det nu bara.
Fundering.
En kompis till mig sa en bra sak "Man ska inte ha sådana som får en må dåligt i sitt liv, jag vill bara ha såna som får mig må bra" .. det stämmer faktiskt. varför ha folk som kan trycka ner på dig så du mår dåligt när du kan vara glad? För är det en person som får dig må dåligt, sprider du din dåliga känsla till andra. & det blir som en cirkel som sluter sig & det kommer gå runt & runt.
Har du däremot folk som får dig må bra, då sprids det glädje överallt. & love is in the air.
Jag har bestämt mig nu, jag ska klippa banden med dem som får mig må dåligt.
Uppsala med luddii!
Jag var till Uppsala med Luddi samt barnen i ehh ehh ehh.. tisdags måste det bli?
Vi skulle göra lite ärenden eller ja, hon skulle framförallt jag gjorde sällskap :)
Handlade en bröllopspresent då också efter lite hjälp från älskade Luddi samt rådfrågan i tele utav Johan sen valde jag den. Vad kan jag troligen inte säga för jag tror Emmi (min sis) läser. Men sen så kanske ;) ..
Jag fann lite fynd också. Fann bord på Ikea för 19 kr st, som jag letade efter. Luddi sa "19 kr st? Du tar en bunt!" ;) Ludde fann också fynd några svarta små förvarnings lådor så jag sa samma sak tillbaks ;) Hon tog 4 st tror jag? ;) Det är en bunt :)..
Barnen tjatade om allt & inget & var lydiga till & från. De envisades med Ikea heeeeeeeela tiden, jag förstod inte varför för de brukar inte vilja till Ikea. Men Luddi hajade grejjen, de kunde ju få vara där en timme & leka. Men denna gången blev det inte så lyckat med lekandet där, blev hämtning & tillsägelse av barn 2 ggr sen gavs det upp. Ludde hämtade barnen & jag betalade kalaset. Dock fick jag pengarna tillbaks sen bara för hon var tvungen hämta sitt barn & samtidigt hämtade hon David.
Gjorde fynd på stadium med tror jag det var? Eller om det var intersport? Var någon sport affär iaf :) Gjorde 3 fynd tror jag? REAREA gillar man! :D Äntligen unnade jag mig kläder. & en sväng till lite andra affärer gjorde vi med men då var det Ludde som handlade inte jag.
Sista stoppet innan vi åkte hem var till Gränby Centrum skulle in till hm, systemet & handla ciggisar.
Väl i Hm gjorde man mer fynd. Trosor för 50 kr 3 pack, eller om det var 30 kr? 50 kr för en schnygg bh ;) Finally!
Jag & Ludde har samma smak & storlek. Det visste inte jag, lite kul faktiskt :D
idag är jag uppe med tuppen det sken in såpass genom fönstret. Ska ändå troligen iväg tidigt idag, jag ska en sväng till Uppsala idag om det blir som dagen är planerad, saker kan ju faktiskt komma emellan. Måste fixa med mitt Id kort. Den har gått ut & det var väldans längesen.
Förstår inte varför jag skjutit upp det för? Räkningar är jag noga med, samtal som måste ringas gör jag & ibland skjuter upp .. Men Idkort fixar jag inte? Nej, då krävs en spark i baken..
Snart gifter min minsta lills sis sig. Att hon gifter sig före mig har jag inte hundra smält. Men hon måste vara först med något, jag skaffade ju barn först. haha. & det trodde ingen jag skulle göra först av oss två. Men jag kan allt överrraska jag med.
jag tror dock jag inte gifter mig i livet. Jag ville en gång i tiden men de var då ..
..
..
Jag är tillbaks till bloggen!
Okej, vart ska man börja nu då? Nu har jag fått inspiration iaf till att börja skriva i min blogg igen. Har hänt en jädra massa & jag har denna bloggen just för min egen skull. Visst, jag kan skriva privat i min ensamhet där ingen kan läsa om mina bekymmer. Men det lättar faktiskt att skriva ut allting via datan. Där jag vet att några av mina vänner läser - när jag väl skriver.
Det har hänt en jädra massa & typ ingenting den senaste tiden då det har varit dött i min blogg, men nu ska det bli ändringar har jag tänkt.
Förra året den 25 oktober fick jag missfall, i vecka 12. Jag bokstavligen störtblödde & har adrig blött så mycket förut (om inte vid min förlossning) förstås. Jag fick otroliga smärtor i magen & sen kände jag hur det bara rann nerför mina brallor & blev jätte blött, det forsatte så i timmar & tillslut blev det akuten för min del, med min bästis ludde. Jag såg bebisen, det var skrämmande. Jag kunde inte sova på hela den natten sen för så fort jag försökte såg jag bebisen, eller jo somnade i typ 3 timmar tror jag. Gråta gick inte, jag fick direkt huvudvärk & så fort jag blundade så såg jag mitt barn..
Det tog en tid innan jag verkligen insåg vad jag hade förlorat & jag gick in i en kort period av depression. :/
Men jag ryckte upp mig & idag är jag gladare. Önskan om en bebis finns fortfarande inom mig, men jag är tacksam över det barn jag redan har.
I dagsläget ser det ut såhär: min lillasyster ska gifta sig senare denna månaden! :D & jag ska vara brudtärna på hennes bröllop, jag måste finna mig vid att ha en klänning. Alla som känner mig, vet att jag bokstavligen avskyr klänningar. Men vad gör man inte för sin sis? Dock har jag funnit en klänning som jag gillar för ovanlighetensskull, så denna kan jag allt känna mig bekväm i.
Dock är jag otroligt ledsen för jag har gått miste om hennes möhippa. Den fick jag inte närvara på, av olika skäl som de ansåg var större än hennes önskan att få ha mig med. (Hon fick inte veta nåt i förväg så hon kunde inte göra nåt åt det.) Jag har gråtit en hel fm pga det när jag fick veta det först EFTERÅT, att de hade haft en möhippa för henne.. Jag är fruktansvärt glad för hennes skull, men jag tycker det är grymt elakt & jag känner mig otroligt utfryst. Jag tror inte jag är gillad, så är det.
Jag köper dock inte deras ursäkter. Eller ja, skälen. Jag tror inte på det, jag förstår inte när boendet ska spela in om jag ska få vara med på en möhippa eller inte? Jag bor ju så långt bort - stockholm, man kan tro jag bor på andra klotet ibland alltså? Jag är less på höra jag bor långt bort, andra var att hur jag skulle ta mig hem sen, att jag skulle tycka var för jobbigt, sen att det skulle vara för dyrt för mig.
Det får mig att undra om de vet hur min ekonomi ser ut? Vet dem vad jag tycker är jobbigt eller inte? vet de utan att ens fråga mig om jag vill komma eller inte, om jag tycker det vore värt pengarna? Varför frågade de mig inte ens om jag ville komma? De sa att hur ska jag komma hem sen då? Eh, ja då ska vi se. VARFÖR fick jag inte frågan att jag kunde få sova över? varför handlade det mest om vad de tyckte åt mig avgjorde om jag skulle få veta om det eller inte? Jag är tydligen inte vuxen nog att få bestämma själv. Jag hade velat komma - det är ju min sis det handlar om! Jag ska vara en av dem som står henne närmast, det tror jag att jag gör iaf.
Jag sa en hel del tillbaks som svar när jag fick veta skälena jag sa att hade jag fått veta hade jag kunnat planera. & sa rakt ut jag känner mig ogillad. & det är inte första gången heller, som jag inte får komma pga lam ursäkt.
Tack vare min Johan, Emme, Fia, David & Annika så är jag gladare. De har alla sagt sina åsikter omkring detta & jag har tagit till mig & gråtit, skrattat & lyssnat på dem. Och Emmi (min sis) har lyssnat på mig helt, jag har smsat henne långa sms & försökt ringa henne men hon hörde mig knappt & jag bröt i rösten i tele, så inte så konstigt.
Men det bra i detta sorliga är att jag har insett vilka jag faktiskt vill ha i mitt liv & det är inte människor som får mig må dåligt iaf, jag vill ha personer som får mig må bra.
Jag ska bara lära mig nu att försöka sluta bry mig om vad andra säger när jag säger min version av händelsen.. det är jobbigt att försöka låta bli att bry sig när jag inte ens vill det när det ändå är ens familj? men ibland känns inte jag som en i familjen iaf, det har jag inte gjort på flera år.
Jag är dock glad över att jag har funnits tillbaks till en vän, fia. Har snackat ut lite med henne, & jag förstår nu mer än vad jag gjorde - då. <3
jag behöver inte detta - jag klarar mig bra utan det.
