oskrivnabladet

Leo, detta ska vara tillägnat till dig.

 

Leo, min älskade lillhjärta. Dagen jag bara testade mig för skojs skull & inte såg först plusset, vände min dag till från en vanlig dag till att jag skakade om händerna en stund & tänkte: "va?! det är inte möjligt?!" .. fast jag visste att det verkligen kunde vara helt möjligt, för det var ju väldigt troligt att det hade kunnat blivit något. Jag anade absolut ingenting förrän jag en dag insåg mina bröst ömmade när jag låg ner, men tänkte inte på det förrän jag kollade på internet hur långt gången jag kunde ha varit, därmed skaffade jag ett test.. Trodde ju självklart det skulle vara ett minus så jag kollade så att jag såg minus, & tänkte nej det var som jag trodde. sen kollade jag igen för tyckte inte såg ut som minus & där var det ett starkt plus. Iomed mina missfall tidigare innan du kom till, var rädslan hög. Glädjen fanns ju men den var långt inne. Mest rädslan som tog övertag, rädslan & säkerheten i att det inte skulle få stanna kvar. Dagarna gick, veckorna gick & du utvecklades minsann & stannade kvar! <3 ..
 

Jag har väldigt svårt att lära mig älska någon, dig var jag rädd om, brydde mig om dig men kärleken blommade upp först långt senare i graviditeten. Jag kunde inte låta mig få våga. Jag var så rädd att om jag sa orden jag älskar dig skulle jag förlora dig. Men du kände nog igen mina signaler tillslut, för så fort jag blev minsta orolig visade du tecken varje gång att det var bra med dig i magen, jag minns att jag en dag inte kände något från dig & var orolig mer & mer. Försökte med gå, prata, puffa, dricka allt, men gick inte. Sen när musik sattes igång då puffade du. Lättnaden att allt var bra kom.

 

Först när jag såg  dig på ultraljudet som jag kunde glädjas, när läkaren log för du gjorde roliga saker i magen. Jag var reserverad hela tiden. Tills jag fick bilder på dig som läkaren förklarade vad som var vad för du var mindre än jag trodde. Då kom glädjen på riktigt, då kom det tårar. Insåg det faktiskt fanns bebis i magen.

 

Nu är du här med mig, snart 4 månader gammal, för några dagar sen sa du mamma till mig för andra gången. Första gången var när du föddes. Jag lovar alla gapade med öppen mun i den stunden & i det rummet. <3

 

Jag älskar dig otroligt mycket leo, du är lycka. Bara att se dig skinande glad får en att glömma alla bekymmer. Din bror älskar jag med såklart, han är en sådan fin bror mot dig. Ni fann varandra direkt.