oskrivnabladet

Visst är barntrots det underbaraste som finns? Man bara skriker av glädje över att de trotsar som en tok.
Nästan så man kan ha ett kalas i firande för att en barn trotsar en galen, morgon till sent på eftermiddan, varenda dag i sträck emellan.. Hurra!

(Läs detta med en gigantisk ironi!)

3,5 års trotsen är allt än underbart ..

Om jag kunde skulle jag med all min kraft dra fram tiden tills han blir 5 år för då ska det tydligen vara som värsta ängla tiden jämfört med denna åldern .. tills de kommer till 6 åldern då är det visst dags för trotsen igen? ..

Men förhoppningsvis upphör trotsen för alltid efter denna, man kan ju alltid hoppas ..

Mamma brukar berätta för mig ibland att jag trotsade minsann inte så som jag beskriver David, jag trotsade minsann inte som W gör heller ibland, nejrå. Jag var den "snälla" av oss två barn .. Emmi var trotsig, jag ibland men inte lika som emmi ..

Dock tog jag igen småbarnstiden när jag hamnade i tonåren .. Jag var arg! Jag var arg som ett bi & jag kunde inte förstå varför jag inte kunde vara snäll mot min mamma .. Minns jag fick dåligt samvete inom mig & skulle lova mig själv inte skrika på min mamma nästa dag osvosv.. ehh, ja.. neej .. jag var nog en jäklans pina i ryggen på na .. eller nåt.. :/ Jag minns inte att Emmi var lika grym som mig? Hon mera tyckte jag var dum för var dum mot mamma, men jag & emmi kom inte överens för 5 öre i den perioden heller ..

Men när det väl gällde så var det Emmi som försvarade mig, tröstade mig, skällde ut dem som var betydligt mycket äldre än henne! & tro vad ni vill men de grabbarna & brudarna ja dem minsann lyssnade på na! ;)

Hon blev väldigt ofta betrodd som den äldsta av oss & jag den yngsta.. Deras miner var alltid förvånande över att dom hade fel & Emmi blev alltid mäkta glad ;).. "Jag är lilla syrran, men de trodde jag var äldst, haha!" nåt sådant kunde hon säga väääldigt ofta ;)..

Min "stor/lilla sis" <3 ..

- ibland känns det som att man får igen för hurdan man var själv som barn, men så fungerar det ju inte riktigt? Eller? Det enda positiva i att David trotsar mig till vansinne ibland är att då vet jag att han är som han ska. Älskade barn .. ("v") ..